Foredragsprogram 2026
NB: Med forbehold om endringer.
Fredag 29/5 - Scenen i serveringsteltet
1900:
Ærleg og tru til Dovre faller – Ære som sosial og juridisk struktur i mellomalderen
Kåseri med Jørn Sunde, professor, Institutt for offentlig rett, Universitetet i Oslo.
Ære og tillit er framleis eit viktig samfunnselement, og gjer seg gjeldande i alt frå poengtildeling ved internetthandel til tillitssamfunnet som fundament for demokratiet. Ære og tillit var i mellomalderen likevel eit langt meir omfattande og gjennomgripande konsept, som både definerte deg som samfunnsmedlem og dine juridiske rettar, og er difor like mykje ein inngang til å forstå samfunnsorganiseringa som personforståinga. Ære i landskapslovene, som hadde sitt opphav i eit samfunn med ei svak eller fråverande sentralmakt. Her var ære knytt til person i vid forstand, som omfatta kropp, rykte, kvinner og eigedom. Med Landslova av 1274, som uttrykk for ei sterk sentralmakt i ein mellomaldersk forstand, vart person forstått meir snevert, og ære dermed meir gradert med kropp og deler av rykte i fokusKåseri
Søndag 31/5 - Besøkssenteret
1300:
Middelalderbyens årshjul
Med Kristine Ødeby Haugan, arkeolog og forsker II, Norsk institutt for kulturminneforskning.
I dette foredraget undersøker jeg hvordan spor etter årstider i arkeologisk materiale kan gi ny innsikt i middelalderbyens samfunn, og hvordan byen ble brukt gjennom året. Utgangspunktet er den store utgravningen Follobanen Bispegata i Oslo (2017–2018), hvor lag fra rundt år 1000 og framover gir innblikk i en levende middelalderby. Ved å kombinere en middelaldersk forståelse av tid, der årstidene og kirkeåret var sentrale, med dagens arkeologiske metoder, spør jeg hvordan vinter, vår, sommer og høst satte sitt preg på byen og organiseringen av hverdagslivet. Studien bygger på gjenstandsfunn, naturvitenskapelige analyser og enkelte skriftlige kilder. Jeg vil særlig konsentrere meg om tre «scener» for bylivet: inne i husene, ute i gatene og på de åpne plassene, og i de bynære områdene innenfor bygrensen, takmarka. Foredraget bygger på resultatene av et doktorgradsprosjekt.
1400:
Från runor till bokstäver: hur gick det egentligen till?
Med Alessandro Palumbo, førsteamanuensis, Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo.
Vad händer när ett samhälle byter både språket och alfabetet som används för att skriva? Vad kan orsaka en så betydande förändring och vilka konsekvenser har den för samhället?
I det medeltida Skandinavien bytte man skriftspråk två gånger. Efter att man i flera århundraden hade endast skrivit med runor och på folkspråk, började man under medeltiden att använda bokstäver och latin. Efterhand började man dock använda folkspråk igen för att skriva texter, men då med latinska bokstäver och inte längre med runor. Hur gick dessa förändringar till och varför uppstod de över huvud taget? Denna presentation försöker hitta svar på dessa frågor. Den undersöker vilka funktioner som olika språk och alfabet hade under medeltiden och granskar skriftspråkens bruk särskilt i inskrifter, där både folkspråk, latin, runor och bokstäver användes parallellt och i olika kombinationer från 1100- till 1400-talet.
Søndag 31/5 - Blykjelleren
1500:
Sagaen om Partalopi
Høytlesning med skuespiller Gjertrud L. Jynge.
NB: oppmøte ved Besøkssenteret kl 15:00.
Sagaen om Partalopi er en ridderroman som ble oversatt fra gammelfransk til norrønt i første del av 1200-tallet, trolig i miljøet rundt kong Kong Håkon Håkonsson (1217‒1263). Dette er en fortelling om lidenskapelig kjærlighet, høviskhet og verdighet, magi og trolldom som tar oss på eventyrlige reiser fra Byzants til Frankerriket.
Høytlesningen er en del av forskningsprosjektet «Kollektiv høytlesning: En eksperimentell undersøkelse av oppmerksomhet og engasjement, tilhørighet og felleskap», ved Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo.
Om du er interessert i å delta, ta kontakt med prosjektansvarlige Mats Haraldsen og Stefka G. Eriksen for mer informasjon.
